Sidor och blogginlägg relaterade till kommunikation och marknadskommunikation som är huvudämne för den här sajten. Kommunikation kan övergripande delas in i två teorifält.

Processkolan

Processkolan som ser händelseförloppet som en transmission av meddelanden från en sändare till en mottagare. Shannon-Weavers telegrafmodell är bilden av kommunikationsprocessen. Processkolan talar ofta om kommunikation som misslyckad om meddelandet misstolkas. Synsättet är starkt ifrågasatt vilket exempelvis boken Strategisk intern kommunikation (Dahlman/Heide) tar upp. Inte minst därför att telegrafmodellen ignorerar exempelvis ironi och tystnad. Trots att tystnad kan tolkas som ett budskap.

Semiotiska skolan

Semiotiska skolan ser händelseförloppet som betydelse och tolkning av koder och tecken i en given kultur. Härifrån kommer uttrycket att »allt kommunicerar«. När du delar förståelsen för en kulturs koder och teckensystem så ökar graden av betydelse och gemenskap. Begreppen denotation och konnotation populariserades av den franske semiotikern Roland Barthes, för att analysera bilders och texters olika lager av mening, där denotation är det direkta innehållet och konnotation är de kulturella och emotionella associationerna.

Begreppens ursprung kan dock spåras tillbaka till filosofer som John Stuart Mill inom logik och semantik.

Bra och dåligt respektive tolkning

Generellt så har processkolan fortfarande ett starkt fäste inom exempelvis reklam och i många organisationer. I synnerhet inom arbetsfältet digitala kanaler. Där pratas det ofta om bra och dåligt istället tolkning av koder och tecken.

John Fiske

Om du är intresserad av kommunikationsteori är professor John Fiske ett bra ställe att börja på. Hans bok Introduction to Communication Studies (Studies in Culture and Communication) är sedan länge en given startpunkt för universitetsstudier i ämnet.

Se även International Journal of Strategic Communication.