Om projektet
Det digitala klivet
Under ett par års tid hade webbyrån Cloud Nine och jag varit engagerade i utvecklingen av Com Hems webbsajter, deras produktlöften och varumärkets digitala direktmarknadsföring. Jag höll till exempel workshops med Com Hems webbredaktörer vid ett par tillfällen om hur man kan tänka och jobba kreativt för att komma framåt.
En fjäder i hatten var när min tjänstepaketering för Com Hem förevigades som gott exempel i en lärobok som användes i undervisningen av copywritrar på Berghs. Boken Skriva för att övertyga (Sanoma förlag) författades av kursansvariga Mikael Rosén och exemplet återges i avsnittet ”Olika branscher och områden – Konsumenttjänsteföretag”.
Det övergripande syftet med uppdraget för Com Hem var att lyfta varumärkets e-handelskoncept, höja användarupplevelsen (UX) och driva både innehåll och konvertering i digitala kanaler. Initiativet kallades internt för det digitala klivet. Det innefattade allt sånt som gjorde det lättare för konsumenter att gilla varumärket och köpa tjänster med musklick och pekfingrar. Responsivitet var en av flera pusselbitar. Vi jobbade samtidigt med produktlanseringen av TiVo på webbplatsen.
Fördjupa och förenkla
Min roll i produktlanseringen var kommunikatörens. Att samarbeta med interaktionsdesigner, UX-designer och scrum teams i agila processer. De andra i teamet hade ett större tekniskt fokus. Som kommunikatör hade jag då, och har fortfarande nu, kundrelationen överst på min agenda. Hur vi skapar överblick, fördjupar innehåll och förenklar köp. (Inte bara förenklar sälj.) Detta var i början av 2010-talet och det var min första kontakt med agila processer och scrummande.
En stor del av mitt jobb med användarupplevelsen gick ut på att vända tekniska produktegenskaper till begripliga kundfördelar. Klassiskt upplägg för en tränad copywriter. Men det gick också ut på att få till en bra kundresa. Vägen fram till köp ska vara engagerande och övertygande. Inte säljig, påstridig och tjatig. Som sagt, det här var nytt på den tiden.
Ny kategori
Det fanns ingen produkt som TiVo på den svenska marknaden sedan tidigare. Produkten konkurrerade på flera områden samtidigt. Då användes begrepp som OTT (over the top) som innebar att du streamade tv direkt över nätet. Wow! TiVo användes också som en trimmad sökmotor fast för tv-underhållning. Detta var före de stora streamingplattformarnas intåg i våra hem. Begreppet streaming eller strömning användes knappt. Vanligare var begreppet playtjänster.
Därför var TiVo inte bara en ny produkt, utan en helt ny kategori, på den svenska marknaden. Ett drömläge inför en lansering. Åtminstone om man får tro varumärkesgurun Al Reis. ”Kunder bryr sig egentligen inte om nya varumärken utan om nya kategorier”, skriver han i sin bok The 22 Immutable Laws of Branding.
Så funkade TiVo
TiVo bäddade in all tv så du kom åt programmen även på mobil och surfplatta. Som sagt, det var nytt då. Du slapp ha olika konton, lösenord, gränssnitt och sökfunktioner. Här fanns en enda bekväm sökruta för tv, playkanaler, hyrfilm och webbklipp. Alla skärmar blev lika TiVo-smarta.
Det var också en produkt som eldade på den stora trenden med tv. Att både tid och plats för tv blir individuell i större utsträckning. Programtablån var på väg att försvinna, sa de djärvaste framtidsspanarna. Den behövdes ju nu inte längre. I tv-branschen pratades det livligt om begreppen time shifting och place shifting för att beskriva vart vi var på väg. En hisnande utveckling.
Svenska Designpriset
Webbsajten och konceptet Se tv med nya ögon nominerades i Svenska Designpriset 2013 i kategori 4B/webb/reklam och kammade hem silver i Davey Awards 2014.
Art director och kreativa partner: Anders Jacobsson och Joakim Holmqvist. Filmproduktion: DFM.