Övertygelse utklassar tydlighet

Övertygad surrealist.

Som ledare är det bra att vara tydlig eftersom du lättare blir förstådd. Resonemanget låter rimligt. Därför är det intressant när rimlighetslagarna sätts ur spel.

Resonemanget om tydlighet är nästan aldrig ifrågasatt. Det smittar av sig också på marknadsföringens område. Men herr Tydlig har en mindre charmig kompis med sig. Med Tydlig kommer även herr Tråkig. Tråkig gör Tydlig stel i kanten och fattig på fantasi. Stackars Tydlig, som bara ville vara till lags.

Tydligs kompis Tråkig stänger obemärkt igen dörrar till mystik, spänning och fri tolkning. Allt det där härliga vi gärna förlorar oss i när tillfälle ges.

Undantaget då vi själva ber om en instruktion eller ett tillvägagångssätt. Till exempel när vi glömt hur man slår en bearnaise. Då får Tråkig sitta och titta på medan vi läser, vispar och trivs rätt bra i Tydligs sällskap. Tre äggulor, jaha, men då tar vi väl det.

Tydlig och rolig

Salvador Dali visar ett lysande exempel på en ovanlig kombination, nämligen tydlig och rolig, i klippet från tv-showen What’s my line?

Han gör själva medverkandet i programmet till en slags performance, genom att vara konsekvent i sina svar, men ändå ge en fullkomligt osammanhängande bild av sin egen person.

Den konstnärliga prestationen skulle kunna beskrivas som att skilja Tråkig från Tydlig. Snudd på omöjligt för en vanlig människa med middle management-ideal. Dali bevisar att han kan sticka ut genom att vara osammanhängande. Inte många lyckas med det.

Salvador Dali var surrealist. Han agerar bara på det självklara sätt en människa som inte tror på logik gör. Därför skrattar publiken i showen men inte han själv.

Framförallt övertygad

Surrealism har mycket av det som reklam drömmer om att åstadkomma. Reklam vill egentligen skapa en fantasifull och stimulerande värld, med möjligheter till egen tolkning, till skillnad från den mängd av fega reklambilder som bara visar trista varianter av den verklighet vi redan känner till. Tydlighetens förespråkare inom marknadsföring vill göra gott men dödar samtidigt vår fria tolkningsrätt och förolämpar i värsta fall vårt intellekt.

Så hur kunde Dali vara en ledare inom sitt område trots att han agerade helt emot tydlighetsidealet?

Övertygelse utklassar tydlighet, Dali Atomicus, 1941
Dali Atomicus, 1941. Foto: Philippe Halsman.

Jo, han var övertygad. Det känns som att övertygelse är den mest överordnade ledaregenskapen. Övertygelse känner inte till rädsla. Och inget kan stoppa en orädd människa eller organisation. Övertygelse går alltid längst fram med flaggan i topp och inspirerar andra att följa efter.

Om du till exempel ser reklam från någon som inte är övertygad så märks det omedelbart. Ängslighet färgar av sig. Ett företags varumärke kan inte övertyga någon annan om inte människorna bakom det är övertygade själva. Så när du hör någon säga »vi måste vara tydligare med det här och det här« så är det inte övertygelse som pratar. Det är ett uttryck för rädsla att bli missförstådd.

Inget Dali led av direkt.

(Det här blogginlägget har lästs 15159 gånger.)

Inspirationsbrevet Maslow

Maslow är vårt inspirationsbrev om marknadskommunikation och varumärkesutveckling. Det publiceras nån gång i månaden. Du kan avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer om hur dina personuppgifter hanteras.